Mekaniskt alfabet av Christopher Polhem

Orgelbyggandets historia handlar inte bara om musik, utan också om teknik. På 1600-talet fanns det uppfinningar överallt som gjorde det möjligt att utveckla nya apparater för att underlätta alla typer av arbete. Tänk på sjöfart, gruvdrift, tryckpressar, vävstolar och kvarnar, men också på orglar.

Den som ville lära sig att tillverka sådana apparater var tvungen att veta allt om överföringsteknik. Hur överför man kraften från en roterande rörelse i seglen på en kvarn till de slipstenar som kan mala säden? Eller till ett skovelhjul som används för att pumpa upp vatten?

Christopher Polhem (1661-1751) var en svensk vetenskapsman, maskiningenjör och entreprenör som gjorde betydande insatser för Sveriges ekonomiska och industriella utveckling, särskilt inom gruvdrift och utveckling av broar och slussar. Dessutom utvecklade han modeller av alla typer av olika tekniker, särskilt för utbildning. Dessa modeller är kända som ”det mekaniska alfabetet”. Alla som ville arbeta inom maskinteknik var tvungna att ha denna kunskap.

Kan du förutse rörelser?

Här är en bild på Christopher Polhems modell TM1359. Det är en rolig utmaning att först själv ta reda på vad som händer när man vrider på handtaget. Kommer mittdelen att röra sig åt vänster, åt höger, fram och tillbaka, eller inte alls? Kan du fortsätta att vrida, eller måste du gå tillbaka igen? Titta sedan på videon av 3D-animationen för att kontrollera om du förutspådde rätt.

Vill du veta mer om Polhem?

Tekniska museet i Stockholm förvaltar Polhems samling av mekaniska alfabet. Många av dessa modeller kan även ses online.

Under 2011 visades en utställning om denna samling. Få en kort förklaring här (på svenska)

Överföringsteknik i orglar

Många av dessa tekniker återfinns även i orglar från 1600-talet och senare. På alla möjliga ställen där kraft måste överföras på ett annorlunda sätt:

  • Om man trycker på en tangent öppnas en ventil någonstans och ett rör får vind.
  • Om man drar i en stoppknapp får en hel rad med pipor inuti orgeln vind.
  • Om man slår på en tremulant påverkas vindtillförseln på ett sådant sätt att ett annorlunda, ljuva ljud uppstår.
  • Och dessutom finns denna teknik på alla ställen där piporna inte kan stå direkt ovanför tangenterna som de kan i Do-orgeln.

Vill du hålla dig informerad och inte missa några nyheter? Prenumerera då på vårt månatliga nyhetsbrev via e-post.

Nya artiklar

Rapport från Wien

Idag hittade vi på Youtube ett fint videoreportage från programmet ”Floh im Ohr”. Filmen spelades in för två år sedan i Wien under en studiedag

READ MORE »

Do-carillon

Framgången med Orgelkids-orgeln väckte en önskan bland klockspelare att också utveckla ett liknande kit för ett klockspel. Orgelkids hjälpte till att få igång detta projekt

READ MORE »

Projects

Educational projects working with the Orgelkids organ kit can be found in many countries: